Standing al alone!
Jaa snart kommer det bara vara jag kvar här i min familj.
Min mamma och pappa ska flytta till Enköping och min syster flyttar till Norrköping den 16:e. När hände detta?
Ja min lillasyster ska gå djurvård- djurpark i Norrköping, det vore nog ganska roligt eftersom de har Kolmåden i närheten, men jag kommer inte få träffa henne så mycket längre. =( Det är tråkigt.. Mamma och Pappa ska ju sälja huset och vår kära sommarstuga.. Inte roligt alls faktiskt, men det är väl sånt som händer i livet, jag har ju tagit steget att flytta hemifrån så för mig har det inte så stor betydelse, men det kommer ändå bli saknat, för i huset växte jag upp och har alltid haft det som en räddningsplats om jag skulle må dåligt eller råka illa ut, det fanns alltid någon där som kunde hjälpa mig, var det inte mamma och pappa så var det mormor, moster eller barndomsvännen Emilia som kom över.
Är jag verkligen vuxen nu? Det känns verkligen inte som det, varje gång jag får lön tänker jag alltid på hur mycket jag kan shoppa men sen kollar jag i högen med räkningar och drömmen försvinner långt bort. Jag vill fortfarande ha de pengarna kvar så att jag kan shoppa mycket, mycket.. Men jag lever i vuxenlivet, men jag tror inte att jag är vuxen ännu. Nu vet jag inte ens vad jag skriver längre.
Men men detta tänker jag mycket på idag, så nu ska jag ta en kopp kaffe till och sätta mig på trappen med en cigg i mungipan..=) Ha en skön eftermiddag!
Loove/ Malin
Min mamma och pappa ska flytta till Enköping och min syster flyttar till Norrköping den 16:e. När hände detta?
Ja min lillasyster ska gå djurvård- djurpark i Norrköping, det vore nog ganska roligt eftersom de har Kolmåden i närheten, men jag kommer inte få träffa henne så mycket längre. =( Det är tråkigt.. Mamma och Pappa ska ju sälja huset och vår kära sommarstuga.. Inte roligt alls faktiskt, men det är väl sånt som händer i livet, jag har ju tagit steget att flytta hemifrån så för mig har det inte så stor betydelse, men det kommer ändå bli saknat, för i huset växte jag upp och har alltid haft det som en räddningsplats om jag skulle må dåligt eller råka illa ut, det fanns alltid någon där som kunde hjälpa mig, var det inte mamma och pappa så var det mormor, moster eller barndomsvännen Emilia som kom över.
Är jag verkligen vuxen nu? Det känns verkligen inte som det, varje gång jag får lön tänker jag alltid på hur mycket jag kan shoppa men sen kollar jag i högen med räkningar och drömmen försvinner långt bort. Jag vill fortfarande ha de pengarna kvar så att jag kan shoppa mycket, mycket.. Men jag lever i vuxenlivet, men jag tror inte att jag är vuxen ännu. Nu vet jag inte ens vad jag skriver längre.
Men men detta tänker jag mycket på idag, så nu ska jag ta en kopp kaffe till och sätta mig på trappen med en cigg i mungipan..=) Ha en skön eftermiddag!
Loove/ Malin
Kommentarer
Postat av: Mims
dte ordnar sig gumman. det kommer bli bättre :) <3
Trackback
